0

Sitter vid tangentbordet och njuter, provar nya ord och formuleringar. Jag smygjobbar och känner pirret i kroppen. Det liknar förälskelse. Jag längtar till måndag då jag kör igång på riktigt med min vardag där dagarna ser olika ut. Kärleken slår till när man minst anar det har jag hört. Och nu har det drabbat mig – igen. Jag är kär i mitt eget arbete. Det är lika bra att acceptera det.