Han ville ha bilder från Pessimistens almanacka för att publicera i tidningen men ville inte säga vad det handlade om. Jag sa att jag ville fundera. Han lät inte vänlig på rösten. En timme senare gav jag honom ett nej varpå han replikerade och sa att han redan fått tag på bilderna. Anade jag en viss triumf i hans tonläge?
Gissar att morgondagens största scoop i Piteå-Tidningen är att Pessimistens almanacka är ett hån mot anställda. Kommunen har köpt in den som julklapp till sin personal och det ifrågasätts. Personligen känner jag ingen som gett julklappar i syfte att håna och jag har svårt att tro att en arbetsgivare skulle lägga tid och pengar på något med intentionen att göra sina anställda arga vid juletid.
Däremot vet jag av egen och andras erfarenhet att alla paket man gett och fått, inte alltid uppskattats. Om man kan köpa fel julklapp till en person hur svårt ska det då inte vara att köpa rätt till nästan 2 000 personer? Alla har ju sin tolkning och värdering av gåvan. En osthyvel kan tolkas som att man ”vill skära ner mer” och en filt att man ”ska dra något gammal över sig”. En almanacka med Pessimisten kan tolkas som ett hån. Ja. Eller så väljer man att se det komiska i den. Och om den bara väcker ilska ge den till någon annan som uppskattar den. Man ska inte vara arg vid jul och det är ok att ge bort saker man fått.
Diskussionen är stängd.