Sonen fick se mig förvandlas i sminklogen. Tänkte att det kunde vara bra så att han inte skulle få en chock. Han tyckte jag blev ful. Mina föräldrar likaså. Mamma backade när jag skulle krama henne och pappa utropade att jag såg för taskig ut.
-”Visst är ni glada över att ni hinner dö innan ni får se mig såhär på riktigt?” Kontrade jag där jag stod i en möjlig framtida version av mig själv som 90-åring.
Det var rätt mycket folk som stannade, tittade och lyssnade på oss när vi sjöng och gjorde reklam för föreställningen ”Evigt ung” i shoppingcentret. Jag fick en adrenalinkick av att träffa publik, improvisera och integrera med människor. När sminkösen plockade av mig peruken och silikonet under mina ögon var jag dyngsur av svett. Det är jobbigt att vara gammal.
Diskussionen är stängd.