Min mentor lyssnar intresserat när jag beskriver mina mål för företaget. Det är befriande att berätta om planerna för nuvarande och kommande år. Ohämmat. Hon ställer frågor och jag skriver upp vad jag ska göra innan vi ses nästa gång, bl.a. ringa ett samtal till någon som jag gärna skulle vilja samarbeta med men som förmodligen inte känner till mig. Än.
Min sångfröken säger att jag måste bestämma mig. Jag förstår vad hon menar. Det låter inte bra när det hörs att jag inte vågar. Så jag bestämmer mig för att sjunga ut och glädjen kommer per automatik.
Mål. Planer. Riktning. Och vilja. Samt olika människor bredvid som hjälper, stöttar och coachar. Som utmanar och ger kärlek, både privat och yrkesmässigt. När jag står vid diskbänken blir jag rörd över hur bra jag har det.
Diskussionen är stängd.