Jag funderar på min egen begravning. Hur vill jag att den ska vara? Jag förbereder det mesta i mitt liv men har inte lagt ner tid på hur jag vill ha det när jag dör. Kremeras, det vet jag. Sprid mig. Jag vill att folk ska skratta och gråta på tillställningen. Skråta. Jag gillar det ordet. När skratt övergår till gråt och vice versa. Jag skråter då och då. Jag vill att det ska vara fest och jag kommer att visa mig för de som är där. På något sätt. Den som lever får se…
Imorgon ska vi prata begravning på TV 24 Norrbotten. Men först ska jag spela ”Bakom rollen” ikväll, i Älvsbyn på folkhögskolan. Längtar. Där hade jag ett fantastiskt år för länge sen när jag gick möbelrenoveringskurs och hade spån i håret varje dag. Livet går fort och jag springer jämsides.
Diskussionen är stängd.